Global uppvärmning och skraplotter

 In Föräldravrålet/blogg
Tim Larsson

Tim Larsson

De två senaste åren har gett klimatförnekarna vatten på sin kvarn. Både 2011 och 2012 resulterade i kallare medeltemperaturer ”än vad modellerna” hade förutspått. La Niña, väderfenomenet som har en kylande effekt på klimatet, blev deras nyvunna vän. Men nu är pausen över och man spår att 2013 kommer bli det 7:e varmaste året på 160 år.

Men frågan är: Hur mycket data behöver vi för att reagera?

Det kan vara svårt att föreställa sig nu i november när det lider mot mörker och kyla, när pälsmössor och lovikkavantar plockas fram ur garderoben och julbelysning erövrar envars hus och hem. Men 2013 ser faktiskt ut att komma bli ett rekordvarmt år. De nio första månaderna 2013 är i nivå med genomsnittet 2000-2010, vilket var det varmaste årtiondet i världshistorien, enligt mätningar från Metereologiska världsorganisationen, WMO.

Förra årtiondets rekord kommer sannolikt stå kvar i alla fall ett årtionde till, detta tack vare starten decenniet fick under 2011 och 2012. Då var det faktiskt som om den globala uppvärmningen tog en paus, två ljumna år som klimatskeptikerna stolt brukar framhäva. WMO förklarar temperaturhickan med väderfenomenet La Niña som var aktiv 2011-2012 och som har en kylande effekt på världstemperaturen.

Så visst, det blev ett hack i temperaturkurvan. Samtidigt ska man komma ihåg att varje år sedan 1998, inklusive de något kallare 2011 och 2012, har varit varmare än alla tidigare år före 1998. Kurvan för världens genomsnittliga yttemperatur fortsätter uppåt. Likaså den för havsnivåerna. I genomsnitt har havsnivåerna stigit med tre millimeter om året sedan mätningarna började 1993, enligt WMO.

I media har det funnits paralleller mellan just dessa klimatförändringar och tyfonen Haiyan som drabbade Filippinerna för två veckor sedan. Några sådana direkta kopplingar går ännu inte att göra. Men, för det finns ett stort men här, det är just den typen av katastrofer som väntas bli vanligare i takt med att klimatet blir varmare. Och de kostar liv. Mängder av liv. Och omätbara mängder med lidande.

Men det här vet vi redan. Vi vet att det blir varmare. Och vi vet att haven stiger. Och vi tror oss ganska säkert veta att det kommer fortsätta på samma sätt, även om det handlar om komplicerade modeller. Och att katastrofer som den vi nyligen fått bevittna i Filippinerna med största sannolikhet kommer bli allt vanligare.

Frågan man måste ställa sig här är: behöver vi verkligen mer bevis? Behöver vi få mer data som bekräftar våra teorier?

För att svara på det skulle jag vilja att du tänker dig följande scenario:
Du har en skraplott i din hand. Fast det är ingen vanlig skraplott, det finns absolut ingenting att vinna, bara att förlora. För istället, om du skrapar fram tre lika symboler, så dör dina barn. Jag vet, jämförelsen är vidrig, men det är så brutal som verkligheten är.

Det fina i den här kråksången är att du har ett val. Du kan istället för att skrapa lotten betala för att kasta den och och därmed undgå att utsätta dina barn för fara. Men du betalar inte med pengar – det hade väl varit lite för enkelt, eller hur?

Nej, du betalar genom hur du väljer att leva ditt liv. Genom att ta ansvar för miljön och dessutom påverka människor i din närhet, politiker och företag att göra samma sak – för att inte riskera orsaka miljoner barns död och lidande.

Idag är det kanske inte just dina barn som riskerar dö. Men det är någons barn. Och kanske också dina egna.

Oavsett vilket: Vad väljer du? Vill du chansa och skrapa lotten? Eller betalar du priset för att kasta bort den?

Tim Larsson
Vrålar för Tage och alla världens barn, ni är framtiden.

Recent Posts
Kontakta oss

Not readable? Change text. captcha txt