Rätt klimatpsykologi ger hållbar förändring

 In Föräldravrålet/blogg

Hur kan man hantera känslan av att det där jobbet man har kanske inte är så meningsfullt i det stora hela? När det känns som att samhället kretsar kring ständig tillväxt och det enda som det pratas om på jobbet är finansiella resultat och ökade försäljningssiffror? Hur orkar man hålla energin uppe och öka engagemanget, så att man slipper känna sig som en fisk som ensam simmar motströms i det kalla vattnet?

Emma från Föräldravrålet fick tillfälle att prata med psykologen Kata Nylén om hur man kan agera i klimatfrågan på sin arbetsplats och hur man håller energin uppe. Kata är en av tre psykologer bakom initiativet Klimatpsykologerna, som arbetar för att dela kunskap om hur vi människor fungerar, vad som påverkar våra val och hur vi kan göra för att hantera klimatångest. Nedan kan du läsa om Emmas tankar och Katas tips och råd för att driva hållbart förändringsarbete.

Information, tjat eller pepp

Jag pratar klimat med alla just nu. Med familjen, med vänner och på jobbet. Som engagerad i klimatfrågorna känns det dock som att det är lätt att hamna i läget där det känns som att man uppfattas som tjatig, snarare än peppande. Det känns inte heller som att budskapet går in och vägen från förståelse till förändring känns oändlig. På sin höjd nås nivån där kollegorna eventuellt lite ursäktande säger ”förlåt, jag flög ändå”. Förhoppningsvis betyder det att frågan finns i medvetandet, men stannar det där så blir det inte mycket till skillnad.

Samtidigt vill jag prata om klimatfrågan. Jag vill berätta, engagera och få mina kollegor att förstå. Hur ska man tänka kring information, så att det blir pepp istället för pekpinnar?

– Information ger inte agerande, påpekar Kata. Berätta hellre om positiva möjligheter med en beteendeförändring än tala om att det aktuella beteendet är dåligt. Fokusera till exempel på fördelar med att äta vegetariskt, istället för att säga att det är fel att äta kött. Uppmärksamma också hellre bra beteenden genom uppmuntran och belöning. Det kan till exempel vara att varje månad följa hur många utskrifter som har gjorts och ge positiv feedback när det går åt rätt håll, istället för att sätta upp lappar vid skrivaren om att inte skriva ut onödiga papper.

– Vid förändring kan vi generellt sett reagera på två olika sätt, berättar Kata. Ett av dessa är rädsla, som triggas av en känsla av skam eller oro. Att ge personer skam eller skapa ilska ger effekten av “taggarna utåt” och medverkar inte till ett positivt beteende, utan kan snarare göra att personen fortsätter att agera felaktigt och till och med gör det i ännu större utsträckning, med känslan av “jag ska minsann visa att…”. Det är istället bättre att trigga belöningssystemet, för att uppmuntra ett positivt beteende. Hellre morot än piska, helt enkelt.

Vissa som jag pratar med på jobbet tycks helt eniga med mig om att läget är allvarligt och att vi måste göra mer. Samtidigt verkar många ha svårt att ändra sitt beteende. Hur kommer det sig att vissa verkar helt medvetna om vad som behöver göras, men ändå inte agerar utifrån detta?

– Vi styrs väldigt lite av våra värderingar, säger Kata. Studier visar att vi kan ha en värdering som ligger ganska långt ifrån vårt verkliga agerande. Ofta hittar vi undanflykter för att fylla upp “gapet” mellan värderingen och agerandet. Det kan till exempel vara att “det är politikerna som måste agera”, “det är inte mitt fel”, “jag kan ändå inte påverka” och liknande. Det gör att vi inte själva blir ansvariga och kan fortsätta som vanligt.

Är du en allierad?

Jag berättar för Kata att jag känner mig frustrerad när mina kollegor berättar om sina Thailandsresor, att de återigen bokat flyg mellan Stockholm och Göteborg eller att det minsann måste ätas kött till lunch för att de ska bli mätta. Att ständigt bli frustrerad dränerar mig på energi och jag känner ibland att jag lika gärna hade kunnat prata med en vägg.

Kata förklarar att det är viktigt att lägga energin på rätt personer. Detta kan illustreras med tårtbitar där personer delas in utifrån hur allierade de är.

– Att förflytta någon över flera “tårtbitar” är i princip omöjligt, förklarar Kata. Förändring sker oftast stegvis. Att arbeta på att få opponentsidan att bli aktiva allierade är därmed svårt och tar mycket energi. Det är därför bättre att försöka förflytta personer som redan är neutrala eller passiva allierade för att komma närmare att bli aktiva allierade. Ju fler som förflyttas till att bli mer positiva desto lättare är det att få ännu fler att följa efter. På det sättet kan de som från början var negativt inställda i slutänden “följa med av bara farten”.

  • Aktiva allierade: Dessa personer är helt “med på tåget” och agerar i samma riktning som önskat – “Jag ser och förstår att klimatet påverkas och agerar aktivt för att minska påverkan”.
  • Passiva allierade: Dessa har förstått vart vi vill nå, men agerar inte aktivt mot målet – “Jag ser att klimatet påverkas och förstår att jag borde göra något, men har svårt att ändra mitt beteende”.
  • Neutrala: Neutrala personer förstår kanske innebörden i budskapet, men tänker inte göra någon förändring – “Det kanske finns ett klimatproblem, men jag fortsätter att leva på som vanligt”. Här kan de personer som säger “det är ändå kört” placeras, eftersom de eventuellt har accepterat att förändringen finns, men håller den ifrån sig för att deras behov eller önskan strider mot denna insikt genom att lura hjärnan att det ändå inte är någon idé att göra en förändring. Detta kallas inom psykologin för kognitiv dissonans.
  • Passiva opponenter: Dessa har en åsikt som strider mot den aktiva sidan, men de agerar inte aktivt i frågan – Passiva klimatförnekare.
  • Aktiva opponenter: Dessa personer har en åsikt som strider mot den aktiva sidan och agerar för att motverka de aktivas agerande – Klimatförnekare som aktivt debatterar mot att det sker klimatförändringar eller tar beslut som påverkar klimatet negativt.

RKMM – Riktning, kompetens, motivation, möjlighet

För att göra förändringar rekommenderar Kata att hellre fokusera på ett område än att försöka göra allt. Hitta ett område eller beteende som ger påverkan och satsa fullt ut på det (t.ex. vi ska bli ett flygfritt företag). För att lyckas bör fyra steg tänkas igenom, sammanfattade i RKMM.

  1. Riktning: Tydliggör vart ni ska med ett tydligt mål, så att alla har en tydlig riktning. Ett sådant exempel kan vara ”vi ska nå noll flygresor”. Tänk på att målet inte ska kunna tolkas olika. För ett mål om minskat flygande kan till exempel en klimatkompensering ”störa” den tydliga riktningen genom att det ändå visar på att det kanske kan vara okej att flyga.
  2. Kompetens: De som förväntas bidra till att nå den utpekade riktningen behöver ha rätt kunskap för att kunna nå målet. Finns till exempel kunskapen för att boka tågbiljetter?
  3. Motivation: Människor drivs av motivation. Detta kan uppnås genom att öka positiva konsekvenser med förändringen. Kan personalen få extra komptimmar om man väljer tåget istället för flyget?
  4. Möjlighet: Är målet möjligt att nå? Finns exempelvis den tekniska utrustningen för att kunna agera i linje förändringen?

Att engagera sig är ett sätt att överleva

Kanske känns det ändå övermäktigt att skapa förändring, när det inte känns som att tillräckligt många lyssnar? Kata sammanfattar förändringsarbetet med tre rekommendationer:

  • Lägg energi på att aktivera önskvärda beteenden. Sätt mål, som är mätbara och följs upp.
  • Uppmuntra och ge positiv feedback. “Vi har minskat flygresorna med X% – jättebra jobbat!” eller “Den här månaden har du skrivit ut X antal papper mindre än förra månaden”
  • Lägg inte energi på tjat, det leder inte någon vart.

Hon poängterar också att det är viktigt att fokusera på saker som ger “High impact”. Att göra det lilla är bra, men det är i de stora frågorna som det går att göra skillnad.

Slutligen menar Kata att det är viktigt att fundera på vad man faktiskt kan göra på jobbet utifrån hur mycket “makt” man har. Att stångas för en fråga som är utanför ens egen kontroll kan ta mycket på krafterna.

– Det är okej att tänka att ”jobbet är ett jobb”. Om du inte känner att du har möjlighet att påverka på jobbet, lägg energi på annat håll. Engagera dig i klimatfrågorna utanför jobbet istället – till exempel politiskt eller i en organisation. Det viktiga är att du engagerar dig. Engagemang är bästa sättet att hantera sin klimatångest!

Engagera dig i Föräldravrålet

Vill du också vara med och göra skillnad? Skriv på Föräldravrålets upprop för en mer kraftfull klimatpolitik. Tillsammans kan vi göra skillnad även i de stora frågorna.

Är du också orolig för klimatet och vill hantera din klimatångest genom engagemang? Föräldravrålet är en ideell förening, som drivs av ett litet gäng vanliga föräldrar, helt på sin fritid mellan förskolehämtningar och fotbollsträningar. Allt engagemang är välkommet och du får mer än gärna bidra med din tid och dina talanger! Hör av dig till info@foraldravralet.se.

Recent Posts
Kontakta oss

Not readable? Change text. captcha txt